Mer lokal energi
Merparten av den energi vi behöver har länge kommit långt bortifrån. Till exempel har elen kommit från några stora vattenkraftverk i Norrland samt från ett fåtal kärnkraftverk. Fossil energi har använts framförallt för att driva transportsektorn. Men på senare år har vi sett mer solenergi och vindkraft samt även allt fler elbilar och fordon som drivs av annan förnybar energi.
Samtidigt har vi drabbats av en energikris. Krisen pekar på både brister i vårt energisystem och vikten av att vi gör mer med de nya tekniska möjligheter som finns nu. Vinden och solen är till exempel förnyelsebara resurser som finns lokalt runtom i hela landet. Men solenergi och vindkraft har inte byggts ut över allt och alltför ofta byggs de ut utan att lokala intressen tas tillvara.
Vad skulle det innebära att maximera både den lokala nyttan av förnybar energi och energihushållning? Hur kan vi hushålla bättre med energin för att få de förnybara resurserna att räcka längre? Vilken roll kan medborgare och lokala företag spela i denna omställning?
Runtom i Europa skapas det olika gemensamma initiativ, till exempel energigemenskaper i vilka medborgare samäger till exempel vindkraftverk, solel och energilager. I våra grannländer Tyskland och Danmark har denna utveckling gått mycket längre än i Sverige. En betydande del av både vind- och solenergin ägs där idag av olika kooperativa föreningar.
Genom att ta ett större ansvar och en större del i ägandet blir det möjligt för människor att tillsammans ta makt över både elräkningar och en viktig samhällsinfrastruktur. På detta sätt kan lokala grupper också få loss resurser för att utveckla sin ort på andra sätt.
Mer demokratisk ekonomi
Inte bara energisystemet har blivit centraliserat, även samhällsutvecklingen mer allmänt har under lång tid präglats av detta. Globalisering, koncentration av ekonomisk makt och ökande klyftor har i hög grad varit de senaste 40 årens melodi. Detta har på flera sätt lett till en avdemokratisering av ekonomin. Men i takt med att kriserna nu avlöser varandra hamnar andra sätt att tänka kring och skapa ekonomisk utveckling i fokus.
I diskussionen finns nu frågor inte bara om hur vi bör göra med energin. Frågor ställs nu om en rad leverantörskedjor och vilken produktion som kan effektivt hämtas hem. Det framstår inte längre som lika självklart att outsourca produktion till det land där det är billigast. För vad händer när det globala systemet utsätts för kris? Dessa frågor tvingas vi ställa oss både till följd av pandemin och det pågående kriget i Europa.
Samtidigt möjliggör ny teknik också att produktionen hämtas hem då kostnadsfördelar kan vinnas på nya sätt inom flera branscher. Vi ställer också frågor idag om hur vi brukar skog och mark. Hur tar vi vara på skogens värden? Träråvarorna? Hur mycket energi kan skogen ge oss? Och hur kan vi stärka den lokala produktionen av livsmedel?
Kopplat till dessa frågor finns också frågan om hur företag förvaltas så att de gör maximal nytta för de platser där de finns. T.ex. på landsbygden i vårt avlånga land finns en mängd företag som skapar arbetstillfällen och levererar värdefulla varor och tjänster. Men många av dessa företag står inför en utmaning när det närmar sig generationsskifte. Kommer företagen hitta en ny ägare som är lokalt förankrad? Kommer företagen alls kunna finnas kvar och kommer de att kunna utvecklas och möta vår tids utmaningar?
Om vi ska hämta hem produktion som under lång tid outsourcats och skapa en mer demokratisk ekonomi är personalägande och andra former av lokat ägande möjligheter att titta närmare på. Bygdebolag, plattformskooperativ och andra kooperativa lösningar är också intressanta sätt att demokratisera samhällsekonomin.
Mer deltagande förvaltning
Även det demokratiska systemet har precis som energisystemet och samhällsekonomin blivit något som hanterats på avstånd från de flesta människors vardag. Som en reaktion på detta har olika gräsrotsdemokratiska rörelser vuxit fram både i Sverige och runtom i världen. I en rad europeiska länder har det sista årtiondet inte bara präglats av kriser, men också av lokala folkrörelser som klivit in i kommunalpolitiken. Detta har skett i till exempel Frome (Storbrittanien), Barcelona (Spanien) och Grenoble (Frankrike). Dessa rörelser har skapat en mer deltagande demokrati. Om vi följer deras exempel kommer kanske framtidens demokrati vara något vi deltar i i den lokala skolans aula eller gympasal. Till exempel kan vi som medborgare samlas kring arbete med medborgarbudgetar och andra former av mer deltagande samhällsplanering.
Oavsett vad som sker så har de rörelser som framträtt visat att demokratin går att göra mer demokratisk. Det finns ett utrymme för demokratisk innovation som inkluderar fler röster och ökar den problemlösande kapaciteten i gemensamma institutioner.
Ibland har medborgare klarat av att ”kortsluta systemet” genom att ta saker i egna händer och själva finansiera och organisera de initiativ de vill se lokalt, exempelvis i form av nätverk för ömsesidig hjälp under pandemin eller i form av nya mötesplatser för lokalsamhället.
Demokratisering av samhällsförvaltningen har därtill visat sig vara en språngbräda för sociala och ekologiska strävanden, vilket möjliggjort bland annat satsningar på mer bostäder, cykelvägar, kollektivtrafik, så kallade ”15 minuters städer” och lokal demokratisk energi. Mer deltagande samhällsförvalning kan därför ses som en möjlighet med potential att öppna upp för andra förändringar, till exempel de förändringar av energisystemet och samhällsekonomin som redan nämnts.
Mer lokal energi, mer demokratisk ekonomi och mer deltagande samhällsförvaltning är sammanfattningsvis tre spännande möjligheter som definierar vår tid minst lika mycket som de stora ekonomiska, sociala och ekologiska problem vi lever med.
Tillsammans kan människor som bryr sig ta tag i dessa möjligheter i sina lokala sammanhang.
Läs mer om:
- Metoder för att utforska ovanstående möjligheter här >>
- Exempel på hur vår tids möjligheter tas tillvara här >>
- Distanskursen Lokalekonomi och förändringsarbete för nyfikna >>
Foton ovan. Överst: ”Solelinstallation” av Jonathan Korsar. Mellanbilden: ”Maskrosor på väg att sprida sina frön” av Magnus Karlsson, Flickr. Används enligt öppen licens. Nederst: ”Möte med frivilliga i Variety Village” av Ken Faught. Används enligt öppen licens cc-by-2.0.